Not enough time to search for peace of mind
Förra veckan reste T iväg till sverige på obestämd tid. Jag hade bestämt mig för att ha lite semester från det sociala medan han är borta. Jag har hängt bland folk så lång tidsperiod nu utan att få dendär ordentliga pausen som jag behöver för att få ner stressnivån. För en gångs skull VILL jag faktist dra mig undan för lite återhämtning. :p
Men i fredags var det min födelsedag, så jag fick besök varje vardag den veckan av familj och släkt. Det blev mycket stress, så det var skönt att vännerna förstod att jag ville hålla låg profil och va ifred. Jag har bara träffat Johnny ett par gånger och Daniel när jag följt med på hundpromenader. :) hundarna har jag haft några dagar, men tyvärr blir ju det också ett sorts stressmoment.
Mina vänner var ute och söp på fredagen, min födelsedag, då var jag hemma och var hundvakt haha:D stor skillnad mot de galna black-out fyllor jag haft de flesta födelsedagar hittills xD Men jag trivdes riktigt bra med det:)
Lördagen blev första dagen på flera veckor som jag inte behövde träffa någon! Skönt, jag hann ägna mig åt sånt som JAG vill göra:) Sova lite längre, stanna uppe sent, läsa ikapp sidor jag följer på nätet, plugga och se på psykologivideor, städa och organisera, ta en promenad, och annars bara pricka av så många punkter som möjligt från to-do-listan:)
Redan nästa dag var jag SÅ mycket gladare och energisk! Nästan så jag ville ut och festa, men jag förstod att hålla mig hemma å vila. Går jag tillbaka till mitt gamla schema redan efter en enda dag så kommer ju stressen tillbaka DIREKT! ;p
Idag är det ny vecka igen, och denna måndag har jag haft Johnny på besök några timmar. Vi tog det bara lugnt, drack tee och satt ute i solen på cigg. :)
Nu är det bara att hoppas att lugnet håller i sig hela veckan så att jag äntligen får tid att ta tillbaka mitt inner peace of mind;D Vill inte missa hela sommaren så längtar verkligen tills utmattningen går över och jag börjar känna äkta tristess och rastlöshet här hemma. Det betyder ju att lusten att festa dyker upp igen och jag vågar mig ut bland folk pånytt!:D
Sommaren och helgen inleds
Torsdag den 28:onde maj
Jag har varit rätt stressad senaste tiden, har börjat känna av det både fysiskt och psykiskt. Jag kände mig krasslig redan för flera dagar sen, men idag var det värre. Johnny kom hit och försökte muntra upp mig, vi gick ut en sväng i solen också, men jag blev himla lätt andfådd! Sen gjorde han mat, jävligt bra för det är inte så jätteofta jag själv orkar göra varm mat.
Sen gick kvällen i ett nafs, jag mådde mycket bättre då jag fick i mig mat. Vi satt vid datorn, hörde på musik, kollade på gamla bilder i telefon och såntdär vanligt. Toni kom också hit, rätt sent på kvällen/natten. Det blev en uppesittarkväll precis som old times, nu när gänget var samlat igen och friden återställd mellan killarna;D
Vi satt inne hos mig halva natten, snackade om allt från hundar till
havthornsbuskar i skärgården. xD
Ut på ciggpauser nu som då,
och redan efter halv 4 började solens strålar synas, om man vände blicken uppåt.
Killarna for iväg mot sina respektive håll runt 05-tiden, och då var det redan så ljust ute så jag hade svårt att få sömn...
Gissar att det blir fler långa sommarnätter, så får hoppas det inte blir allt för mycket sömnlöshet pga sommarljuset! Dock klagar jag inte över sommaren eller ljuset, såklart! ;D Har mycket mera ork och glädje än på vintern.
She's friends with the devil and she smiles when he appears...😈
Lång tid igen sedan senaste uppdateringen. Igår var det lördag, 16 maj. Jag gick till Daniel rätt tidigt på dagen, vi har promenerat med hunden, städat, samt suttit i solen på balkongen. På kvällen gick jag en stund till Reima, sen vid midnatt mötte jag upp Toni. Han hade druckit en hel låda öl och var rätt lustig. Största delen av kvällen var vi hos mig, men vi hann även gå upp på takterassen i centrum för första gången, det var sommarljust mitt i natten! ^^ Vi avslutade kvällen/gryningen standard: jag följde med på promenad från mig till Tonis, med en sista cigg innan vi skiljdes åt. Det finns inte mycket som slår de promenaderna, i gränslandet mellan natt och morgon. 😊
Dessa två gångna veckor har jag bl.a:
-Varit på föregångarna
-Haft Toni och Juuso på besök
-Åkt till korsnäs ett par dagar
-Sett på när T flugit med en radiostyrd drome ute på gården
-Hälsat på i Daddes nya lägenhet
-Varit på upptäcktsfärd i Daddes källare/garage
-Hälsat på hos Johnny, ätit mat med honom och Heidi
-Gått i affärer med mamma
-Börjat läsa flera böcker, men inte läst ut en enda
Denhär senaste veckan har jag dessvärre inte så mycket minnen av för jag har mest suttit hemma nykter och sett på tv.
Det ger ju inte precis några minnen för livet... Men ibland verkar killarna behöva vila från min överoptimistiska entusiasm, lika så bra är väl det.
Annars glömmer jag lätt bort att oxå jag har ett behov av återhämtning och vila! :D ;) I love summer!
Påskveckan
Måndag: Min mamma, pappa och Benjamin har varit hit några svängar idag, de lämnade vovven Trolla här över dagen medan de var i stan. :) Även senare på kvällen hade jag hund i lägenheten, för då kom Daani och Jack hit, de gick hem vid 02.
På tisdagseftermiddagen följde jag och Jack med till korsnäs över natten. For tillbax till stan nästa dag. Onsdagen såg ut att bli rätt händelselös och tråkig, men det ville jag inte acceptera!:p så på kvällen kom Johnny hit och vi festade till det lite smått och sen sov han här.
På torsdagsmorgonen var jag betydligt gladare då det äntligen börjat hända nåt. Jag vantrivs ju när jag måste va ensam och vara sysslolös, känns som att ha slösat bort hela dagen och dess möjligheter. J for ut på ärenden till stan, och lite senare kom han tillbaks, och även Toni kom hit. Vi gick ut på en promenad till stan, och så hade vi plötsligt med oss en ganska så full Dadde:D På kvällen hade de alla farit iväg så jag var ensam igen.
Jag sov länge på långfredagsmorgonen. Johnny har varit hos mig några timmar på kvällen, vi satt mest bara framför dator/telefon, standard ;D
Toni kom hit på lördagen, vi satt mest och beklagade oss över tristessen.
En tråkig händelselös helg blev plötsligt kul när Mats ringde och var i stan!:D så på söndagseftermiddagen kom han hit, och efter en liten stund bestämde vi oss för att åka till Johnnys. Det kändes som förr i tiden och jag var riktigt glad när jag fick komma ut lite!:D har ju inte orkat mig till Dragnäsbäck på sistone då jag inte har bil, så jag har isolerat mig väldigt mycket och då blir humöret därefter. Nu blev jag social och energisk, så det kändes lite tråkigt att avsluta kvällen när Mats skulle hem vid midnatt. Han var min skjuts tillbaka hem, så det var bara att acceptera läget och följa med fastän jag hade velat fortsätta festen.
Det blev alltså en positivt överraskande avslutning på en annars ganska enformig vecka. :D
Tänk att allt som behövdes var lite vodka...^^
Hmm, två veckor sedan jag senast skrev, vad har hänt sen sist?
-Jag har varit förkyld, fortfarande sjuk
-Träffat T-Bone ett par gånger
-Hängt hos Daani och hunden
-Toni har hängt hos mig rätt mycket
-Varit en sväng till Korsnäs
På fredagen var jag trött, och sov säkert till klockan 14, innan jag fick stiga upp och släppa in Toni, som ivrigt bestämt att idag skulle vi ut på en öl;D Det blev O'Malleys på varsin dricka, vidare till alko där tonii köpte en koskenkorva åt oss, och sedan hem till mig för att dricka upp den.
Det var sjukt roligt att för en gångs skull dricka vodka! :D jag minns knappt vad som hände, men fulla blev vi båda två,vinglade iväg till Sale där Toni köpte några öl åt sig. Sen spenderade vi kvällen hos mig, Jukka kom förbi och sa hej. Senare på kvällen kom Robban, Tonis kompis som skulle komma med oss på krogen:) Robban var chaffis denna kväll, så han var nykter jämfört med mig och T som druckit i mååånga timmar redan;D vi drog ut på tiden med alla låtar vi skulle hinna höra på, men tillsist körde vi iväg till krogen. Det blev D.O.M. där vi satte oss vid ett ledigt bord.
Kvällen var väldigt lyckad!
Toni fick en St.Patrick's Day-hatt,
jag träffade många gamla fylle-bekanta,
Robbans nån kompis sällade sig till vårt sällskap,
och alla snackade svenska för en gångs skull!:D
det var ju faktist rätt skoj på krogen ändå:) Jag och Toni var nog inte så bra socialt umgänge mot slutet av kvällen, jag minns inte allt helt klart. Robban skjutsade hem oss och jag tror vi var vakna rätt länge efteråt. I gryningen gick vi ut på en cigg, himlen började ljusna och tankarna klarna.
Lördagen fortsatte vi sedan med krapula, halvsömn, städning osv. T-Bone kom förbi och sen gick vi en promenad med honom i sommarvädret på samma gång Toni gick hem. Toni kom tillbaks på eftermiddagen och vi hade en helt nykter krapuladag! Jag kunde vara lugn och bara se på tv utan att klaga på rastlöshet, nice!:D Alkohol kanske är rätt bra ändå. Vi somnade till flera gånger under eftermiddagen och kvällen, Johnny kom oxå in en sväng och hälsade på. Sen blev det väl inte så mycket mera, Toni for hem innan midnatt och jag fick välbehövd sömn!
När det hunnit bli söndag eftermiddag, vandrade jag iväg till Dragnäsbäck. Jag skulle träffa Johnny, så jag gick in till Ida och Å direkt, där han var. Jag, Å och Johnny satt vid köksbordet rätt länge.
Sen for jag och J hem till honom. Nog kom det väl en par olika typer dit nu som då, men något särskilt hände inte. Jag blev rastlös och sur så runt kl19-20 stod jag inte ut mer utan GICK hela vägen hem. Fick lugn o ro så jag blev lugn igen då:)
Resten av natten var jag med Toni hos mig, och tiden tycktes gå för fort igen ^^,
Vi satt uppe rätt sent, läste en massa intressant på nätet samt såg nån dokumentär. Johnny var på nån hotellfest på Kantarellis, och ringde och försökte få med oss dit. Vilken tur att jag inte orkade, för det hade tydligen spårat ur där, så folk (inklusive J) hade hamnat i fyllecell hahah :'D
Detta hörde jag alltså på måndagsmorgonen, vet inget mera än. Resten av måndagen var jag rätt trött och slö. Toni var nog här under dagen, men även han blev lite svag/sjuk på kvällen, så han gick hem å sova tidigt.
Bara döda fiskar följer strömmen!
Det har varit ganska tyst på bloggen, jag har inte orkat uppdatera eftersom jag inte gjort så mycket utöver det vanliga. Det har varit lite meningsskiljaktigheter mellan mej och mina två goda vänner dessvärre. Men nu verkar den värsta stormen vara förbi. :)
Jag har hängt med Daniel några kvällar, träffat T-Bone, och sedan varit ensam lite oftare. Toni har varit hit nu som då nog, men vi har inte hängt lika intensivt som vi brukar.
I lördags fick jag ett glädjande telefonsamtal på förmiddagen. Det var Mats som var påväg till vasa!:D så den kvällen hängde jag med honom. Toni var här till kl23, men Mats och jag fortsatte hos mej halva natten och talade minnen och hade riktigt trevligt!
Nästa kväll, söndagen, var Toni och Mats hos mig igen, det var rätt lugnt och chill då bara. På måndagen hade jag och T planerat att ses, så han var hos mig större delen av dagen. Mats kom förbi en sväng, och senare på eftermiddagen dök Johnny upp, börjar va ett tag sen han orkade komma till stan:) vi gjorde nu inte särskilt mycket, alla var klistrade vid sina telefoner typ. :P
På kvällen blev jag och T ensamma här igen, och vi lämnade väl lite framför telefonerna (han spelade nåt spel) och datorerna (jag upptäckte massa låtar på spotify). Vi gick även till Sale och inhandlade lonkero, godis och glass. ;D Det blev en trevlig kväll, å han for hem runt kl23 typ.
En stund senare gick jag ut och gå för att möta upp Johnny. Vi gick via Shell och sen kom han till mig över natten.
x
En ganska kaotisk vecka. Har mest hängt hos mig med Johnny, Har under veckan träffat T-Bone, Ninnu, Heidi R, Dadde, Ellen & Lina. En kväll var jag och Johnny till Daniel också. På onsdagsmorgonen (då jag fortfarande inte fått sömn) tog jag för mycket xanor så dagarna efteråt har flutit förbi rätt dimmiga. Hatar att närminnet påverkas så hårt, ungefär som med alkohol.
"Popcorntime... Typ som spotify men för filmer :D"
På måndagen steg vi upp och påbörjade dagens schema. Johnny for till stan och sen iväg och hjälpa en vän att flytta, själv har jag haft storstädning i lägenheten. Mot sena eftermiddagen kom Johnny tillbaka till mig. Vi diskuterade och var nu bara nyktra och trötta efter gårdagen. Heidi kom sedan hit, det var skoj! :) hon for strax innan kl21 och sedan skulle även Johnny hem så jag följde honom en bit på vägen.
Man fick sån good feelis av att promenera ute i den isande kylan, så jag ville inte gå och sova när jag kom hem. Istället sökte jag vänner på facebook och det slutade med att Tomas kom hit.
Vi tänkte fara till Malleys men då vi var klara att gå så var det bara en timme kvar innan stängning, så vi struntade i det. Istället satt vi och talade gamla minnen (såg på våra gamla fyllevideon), delade låttips åt varandra på spotify samt sökte efter folk som ville festa.
Det var jävligt chill och lugnt, så vi råkade slumra till där runt 04-tiden. Vaknade efter typ 3h när Tomas kom på att han måste börja gå hem. Jag följde med en bit på vägen i den bitande frosten. Det var verkligen uppfriskande. Jävligt kul att variera umgänget oxå!
Vi har diskuterat mycket psykologi och kommit fram till fina insikter.
-Man fastnar så lätt i gamla hjulspår och blir lat/bekväm, som jag nu tex, är tråkig och vill aldrig fara ut och göra nåt nytt. Men man måste våga gå utanför ramen, på så vis skaffar man sig nya upplevelser och erfarenheter.
-När något är tråkigt eller inte funkar, då måste man byta synvinkel och se på det från ett annat håll.
-Om tankarna trasslar till sig är det bästa man kan göra att ta en promenad, då kommer man oftast på bättre tankar och slutar upp att älta saker och ting.
Precis vid denna tidpunkt ifjol hade Tomas och jag en liknande kväll tillsammans. Synd att det blir så sällan.
En annan som jag hängde med ifjol är Reidar. Inatt tog vi upp kontakten igen, på facebook. Vi förundrades över hur mycket som kan förändras under ett år.
För ett år sedan.. :)
På tisdagen har jag varit hos Johnny med Kili och Kata. Jag har även varit till Heidi och så har jag träffat Miika och Stina. Jag for hem rätt tidigt för att sova.
Sleeping with silence
Började min festkväll med att dricka hemma hos mig.
Johnny skulle till stan nån gång så han kom via, och guud vad lättpåverkad jag var, började vingla efter 2 cider :s
Vi gick ner till hamnen och satt en stund i solen, sen hoviska och satt och talade med tre tjejer som Johnny kände.
Sen for vi hem via mej å lämna drickan, och när klockan närmade sig midnatt var vi inne på Fontana! :)
Beställde dricka och träffade Fredrika, Kent och Tomas.
Dessvärre var det tråkigt på Fontana, inga kända ansikten, och de flesta var typ 18 år gamla :P
Så jag och Johnny stack till Leipis, de andra ville till O'Malleys men själv gillar jag inte det stället:P
På Leipis var det destu roligare! Hård musik, bra lightshow och folk på dansgolvet.
Vi satt i nån soffa där och jag träffade många av mina rave-kompisar.
När det stängde for vi med Tony och 3 andra personer jag inte vet namnet på, mot någon efterfest.
Var till två olika lghter och när det blev soluppgång gick vi ut och satt på några bänkar i en park (jag mådde illa, så kändes bättre att sitta ute i friska luften). For hem typ halv 8 elr nå.
MEN VITTU jag mådde illa hela kvällen! Ännu idag har jag illamående. Läste lite på nätet och insåg att halveringstiden på de lugnande jag har är typ 12h, tog dessvärre en hel vit stav i fredags när jag skulle sova, så hade ju fan rätt mycket benzo i kroppen när jag började dricka igår, strax under 1milli... :O No good!
Absolut första och sista gången jag tar mina lugnande när jag vet att jag ska dricka dagen efter!!
Som tur är tar jag dem himla sällan, int ens 1gång/v, vill int att toleransen höjs, + att jag endast får ut ett ganska litet antal åt gången så det gäller att va sparsam haha.;D
You're my serotonin
Whoo, partyy! Taggad igår när det var fredag, men de andra var inte lika taggade :P Mats hämtade mig 17-tiden så for vi till Johnny där vi lämnade på soffan i flera timmar bara :P Det var inte särskilt händelserikt med andra ord.:) Folk är alltid så långsamma, men nåjaa som tur är så är jag inte lika adhd-stressad längre :D
Öööh ja, nå sen typ 22 for vi ut å köra till Smulterö och i stan och lite överallt. Vid midnatt for Mats, Johnny och jag till mig. Satt där rätt länge, sen blev Mats trött och for hem. Jag och Johnny väntade på Heidi som skulle köra oss, men det tog så lång tid så vi gick till stan. Satt på Hese för Johnny skulle äta, och då äntligen dök Heidi upp! Vi satt och snackade en stund där, blev nog väldans lugn/nykter fredag:P
Klockan 4 på natten sa jag hejdå åt dem och gick hem med musik i hörlurarna, helt kul kväll ändå. :)
Idag har jag städat och pluggat och nu håller jag på å fixar mig inför utgång ikväll, ska på krog för första gången på flera veckor är det meningen, får se hur det går xD Har börjat bli så rädd för alkohol, eller att få minnesluckor alltså. Och när man är på krog blir det lätt för mycket. Vet int, men jag har typ fått nåt kontrollbehov att jag inte vill bli för full längre, vill alltid va klar i huvudet. Dåliga erfarenheter av de senaste gångerna jag varit på krog och fått black-outs :P ei vittuuuu ska ja verkligen far ut idag?:P Nojooo:)
Din framtid är självvald
Måndag morgon och klockan är strax innan 06.
Jag gick och la mig kl 20 igår, tänkte att jag skulle behöva sova ut.
Men näe, vaknade redan klockan 5 imorse, läste en bok och försökte somna om.
Fick en massa kreativa ideer i huvudet så lika bra att stiga upp och göra nånting vettigt efter min vecko-långa semester.
Det har verkligen varit underbart med ett avbrott i vardagen, denna vecka var precis vad jag behövde för att väcka livsgnistan igen. Jag har börjat drömma om att flytta tillbaka till Stockholm.
Fast jag trivs utomordentligt bra i Vasa också. Gillar måndagsmornar när man har hela veckan framför sig och är utvilad efter helgen.
Livet blir vad du gör det till!
Vården i ett nötskal
Har varit på akutpsyk 2ggr tidigare i veckan (allvarliga biverkningar/problem med medicinen) och idag var jag där igen och det enda de tjatar om är att jag borde gå med på att ta mer och mer mediciner men jag vill inte ha nå fucking jävla antidepp å psyko-vad-det-nu-heter. Ju mer mediciner man får destu mer fuckad i hjärnan blir man och det orsakar depressioner och nu vill jag klara mig utan mediciner men vad tror ni de gör? De tjatar om mer mediciner och så gav de mig några lugnande (för att lindra besvären då ja måsta sluta tvärt med den andra) som jag ska ta under helgen och sen dit på måndag igen till akutpsyks öppna mottagning hejhej bara... Jag vill inte påbörja nån ny medicinering men de vill int ge nå terapi om man int går med på att ta mediciner så de typ gör det för att spara pengar för om de löser allt genom att skriva ut några benso över helgen så är man tyst och de behöver int besväras av att folk tjatar om att få DBT och KBT.
Asså ja har int nå emot att ta lugnande över en helg,
det är långtidsmedicinering jag är emot.
men man tkr ju folk borde bli glada över att jag sa jag vill
klara mig utan mediciner å liksom lära mig må bra på ett sunt/naturligt sätt utan att mixtra med hjärnkemin?
Men istället beteer de sig som läkemedelsföretagens vandrande reklampelare och ser bara pengar.
Inte så simpelt som reklamen får det att verka, huh? :P
Fredrikakliniken
Idag har jag suttit i bil i 300km redan. Startade från korsnäs strax efter 7 och har varit i Jakobstad på Fredrika-polikliniken, en ätstörningsenhet. Det var i gamla sjukhuset där, fin byggnad. De var bra och tog mig på allvar. Tyvärr finns det ingen heldygnsvård här i svenskfinland, men jag ska ändå få hjälp direkt. Börjar åka dit en gång i veckan från och med nu. Sen när det kommer en ledig plats i deras dagsverksamhet så får vi se om de tycker jag fortfarande behöver det då.
Bryt en ovana - på 21 dagar!
Vanans makt är otrolig. Det sägs att det tar 21 dagar att förändra sina vanor, 21 dagar innan något sker på rutin. Om du upprätthåller rutinen att gå till gymmet regelbundet i 21 dagar så blir det därefter lättare. Vill du sluta med ett skadligt beteende så tar det 21 dagar utan beteendet innan det lättar.
Idag är jag 20 dagar fri från mitt skadliga ät-beteende. Jag har jobbat hårt i nästan tre veckor med att äta regelbundet och normalt. Jag tycker det sitter i väldigt bra, har oftast ingen lust att göra på något annat sätt, och ser mest fördelar. (som typ att jag orkar mer, är gladare)
Jag har slutat neka min kropp mat som den behöver och jag har slutat fylla den med mat som den inte vill ha. Det som gäller är att finna en inre motivation. Man kan tyvärr inte förändra något som man innerst inne inte vill. Det är även svårt att förändra sig för någon annans skull. Det bästa är när man förändrar sina vanor av egen fri vilja så blir det en varaktig förändring som håller i längden.
Jag märker verkligen stor skillnad i hur lätt det är nu när jag försöker må bättre för min egen skull! :) Har du en ovana som du vill förändra? Det gäller bara att bestämma sig! Och inte ge upp.
Många människor stannar tyvärr kvar i sina ovanor, eftersom de fyller en funktion. (tröstar, förtränger känslor, lugnar).
Många människor stannar tyvärr kvar i sina ovanor, eftersom de fyller en funktion. (tröstar, förtränger känslor, lugnar).
Cigaretter lugnar, och många vill inte förlora den funktionen som cigaretter fyller. Därför har de svårt att sluta röka, viljan kanske inte finns där till fullo. Någon gång kanske någonting större händer, typ en släkting drabbas av lungcancer. Det kan vara ett exempel på något som ger en större drivkraft att sluta med rökningen.
Någonting som påverkar på ett djupare plan brukar vara en perfekt inre drivkraft.
Yummie
Har hittat ett nytt kul intresse, bakning!:D Brukade inte baka så mycket förut pga ätstörningen, men nu när jag är in recovery så är det bra träning!:)
Har mest bakat då jag varit hos föräldrarna, så dumt att baka i stan då man bor själv och det lämnar. :P Säg till om nån är sugen på fika så kan jag baka nåt i stan också. :D
Just nu sitter jag och äter en bit morotskaka, mycket bättre än den som Elina och jag gjorde på föregångarna haha;D Massor av glasyr, det är ju det godaste! :D
Har mest bakat då jag varit hos föräldrarna, så dumt att baka i stan då man bor själv och det lämnar. :P Säg till om nån är sugen på fika så kan jag baka nåt i stan också. :D
Just nu sitter jag och äter en bit morotskaka, mycket bättre än den som Elina och jag gjorde på föregångarna haha;D Massor av glasyr, det är ju det godaste! :D
Cheesecake
Födelsedagstårta
Morotskaka med massor av glasyr
Abilify
Jaaa, äntligen fick jag mitt B-intyg!!:D Så idag har jag lämnat in ansökan till kela, kanske jag äntligen blir berättigad en inkomst nu. Ska hämta ut receptet på min medicin nu också. Vågar jag ta den, tänk om det blir lika hemskt då jag slutar med den, som det blev då jag slutade med antidepp?? Nånej, jag ska ge den en ärlig chans! Kanske får jag jättebra hjälp.
Har börjat med KBT med min samtalskontakt på skolan för att hjälpa mig att ännu bättre hantera negativa känslor, det går riktigt bra nu!:)
Haha en ful reklambild om medicinen jag hitta på google:P
Börja inte med antidepp!
Rubriken kan tyckas lite väl hård, eftersom antidepp kan vara livsavgörande för vissa.Det har hjälpt mig bra i 8 år, men de 4 månader jag nu har upplevt efter att jag slutat med mina SSRI skulle jag helst ha velat undvika. Jag blev ett totalt kaos av känslor, har hoppat från åsikter till åsikter på bara några minuter. Jag har varit instabil och det har även påverkat människor runtom mig. Många har fått lida av mina humörsvängningar. Mina stackars hundar har fått utstå mina aggressionsutbrott och skolan har jag struntat i pga brist på motivation. Ett tag där var jag faktist redo att ta mitt liv, något jag ser tillbaka på med förskräckelse idag, hur tänke jag där??
Jag förstår att det finns folk som tar sitt liv efter att de slutat med antidepp. Man blir nämligen så oerhört förvirrad och man vet inte vem man själv är längre. Därför vill jag varna folk, börja inte med det om ni verkligen inte behöver det!
Jag insåg här för nån vecka sen hur jävla pinsamt jag har betett mig. Liksom vafan, det var verkligen ett uppvaknande. Nu med antideppen ur kroppen så bryr jag mig mer om hur jag uppfattas av andra. Förr struntade jag i allt sånt å gick min egen egoistiska väg. :P Nå, så därför bestämde jag mig för att förändras. Jag har läst massor och försökt lära mig att hantera mina känslor. Tänkte tipsa lite om det här ifall det är nån som är intresserad!
När man får en obehaglig känsla, ångest, ilska eller sorgsenhet tex, så har man två val.
Val 1. Självdestruktiva eller destruktiva handlingar
Man tex vänder ilskan utåt, grälar med folk eller kastar saker omkring sig. Man kan även bli självdestruktiv och tex skära sig eller använda mat som en försvarsmekanism. Alternativt så super man, tar droger eller röker.
Val 2. Hantera sina känslor på ett sunt sätt
Stanna kvar i känslan, acceptera den och låt den sen gå över. För den kommer att gå över så småningom! :) Vill du påskynda processen så kan du försöka sysselsätta dig med annat. Promenader, träning, musik, avslappningsövningar eller umgås med vänner är en bra strategi.
Själv försöker jag numera använda mig endast av alternativ 2 och jag tycker det har gått förvånansvärt bra! Jag är inte längre rädd för min ångest, utan jag lyssnar till kroppen och hanterar saker vartefter de kommer upp. Bara man väl har bestämt sig och blivit medveten om sitt eget beteendemönster är det inte särskilt svårt. :)
Hold On, Pain Ends
Efter en utekväll inser man vad som är viktigt i livet. Alltså, visst det är kul att festa och sådär, men hela ens liv får inte handla om att söka kickar i alkoholen. Jag har alltid levt livet för att försöka "ta igen" min högstadietid då jag var väldigt utanför, jag ville också bli lika cool som de coola tjejerna. Men det gick överstyr och åren flög iväg och jag insåg inte att jag redan är 21. Eller jag kanske insåg, men förnekade det och levde som en fjortis. Kanske jag borde vara nöjd över de åren jag fått nu som s.k. partygirl, och sluta leva i en fantasivärld.
Partygirl-livet är spännande och omväxlande, men det är väldigt ytligt. Man står på egna ben och har ingen fast punkt, inga riktiga vänner utan bara "fyllekompisar". Jag har varit väldigt självisk och pushat bort människor som kommit för nära, troligtvis en försvarsmekanism. Någon gång måste man inse att man inte kan leva så, alla måste växa upp någon gång.
Jag känner en stark vilja att förändras, att avsluta mitt galna festande och settle down. Ha en normal vardag och slippa känna otillfredsställelse över livet. Om andra kan så kan väl jag också? Utan förändring så kommer jag tvingas leva hela livet ensam, och det är ju inte särskilt meningsfullt. Jag har insett vad som betyder något, vad som är meningsfullt påriktigt, inte bara på ett ytligt plan. Samtidigt släppa allt det självdestruktiva, som jag tidigare sett som en självklarhet. Självdestruktiviteten och festandet är bara ett sätt att slippa hantera sina känslor, att fly från det som gör ont.
Nåja, nu har jag iaf fått ett ordentligt wake-up call. Nästa gång jag får ett förhållande så vet jag precis hur jag bör leva. Å andra sidan var detta mitt första normala förhållande, tidigare har alla mina förhållanden varit rätt dysfunktionella och man har bara festat tillsammans, ganska destruktivt m.a.o. Detta var en helt ny erfarenhet för mig och jag har tagit till mig erfarenheten och förhoppningsvis tagit stor lärdom av det.
Jag har en hel del att jobba med och har haft mycket tid att tänka och analysera. Ett första steg är att hålla kontakten med människor och vara social även nykter. Nu på kvällen var jag ute på en långpromenad, hann gå 40 minuter och sen hämtade Nicke upp mig. Vi har kört runt och även träffat några bekanta på matkis. Helt trevlig kväll och säkert nyttigt att komma ut lite:) Nu ska jag sova och sen ta tag i skolarbeten och gymmet de kommande dagarna. Dags att få en hållbar normal vardag - i längden!
Kan inte sova
Förjävlig dag, vaknade efter kl6. Har varit ute på joggingtur, promenad me hunden, städat, gått på stan och sen gick jag tillochmed till skolan fast jag var ledig idag! Dock var jag bara en stund där innan jag gick ut på stan igen. Då var klockan 10. Vad fan ska jag göra nu, varje gång jag stannar upp gör det så ont att jag vill dö.
It's over
Tre månaders historia börjar lida mot sitt slut, och nu bläddrar vi fram till ett nytt blad och ett nytt kapitel. Ett gemensamt beslut som var bäst för oss båda.
Trots sorgen kan jag titta tillbaka och le åt de roliga minnena vi skapat. Dessa minnen, de kommer föralltid att finnas med mig. Ett av de första minnena var 12-slaget på nyårsafton, när jag stod och blickade upp mot fyrverkerierna med finaste killens armar runt mig, glädjefyllt och lyckligt, bästa 12-slaget ever.
Jag, glad som fan på nyårsafton
